Maija

I januari lyckades jag sticka en tjock och varm tröja åt mig själv. Det här mönstret var i Taito tidningen för ett par år sedan och en av mina favorit designers är bakom mönstret. Jag talar alltså om Mari Muinonen. Jag valde att sticka tröjan av Cascade Ecological woll som är en ny bekantskap för mig.

 

Aloitin tammikuussa tämän ihanan ja paksun villapaidan. Malli on parin vuoden takaa Taito-lehdestä ja on Mari Muinosen käsialaa. Valitsin langaksi minulle uuden tuttavuuden, nimittäin Cascade Ecological woolin.

Jag stickade tröjan annars helt enligt mönstret, men jag ville att tröjan skulle bli lite längre än i själva modellen så jag stickade flätvarven 90-126 två gånger. Det var ett riktigt bra beslut tycker jag själv i alla fall och tröjan blev perfekt. Knapparna har jag sytt själv av samma garn. De är sk. dorsetknappar.

Noudatin ohjetta muuten orjallisesti, mutta halusin vartaloon vähän enemmän pituutta ja päätin siten neuloa palmikkokaavion kierrokset 90-126 kaksi kertaa. Paidasta tuli juuri sellainen kun toivoin, joten olen enemmän kuin tyytyväinen aikaansaannokseeni. Napit olen ommellut itse samasta langasta dorsetin nappitekniikalla.

Projektinfo:
Mönster: Maijapaita - Mari Muinonen, Taito 6/2011
Garn: Cascade Ecological Wool, 584 gram
Stickor: 5,5 mm
Annat: 3 dorsetknappar
Materialkostnader: ca. 40 euro

Julklappar - Joululahjat 2013

Jag är väldigt dålig på att köpa julklappar så jag har under de senaste åren nästan alltid stickat alla mina klappar. Det här året blev det en tröja och huva till min gudson, en halsvärmare till pappa, ett par sockor till mamma och två mössor till min bror och hans fru. Dessutom virkade jag en mössa till min mormor i sista stunden och det blev så bråttom att jag aldrig hann ta ett foto av den. Alla plaggen är stickade utgående från mönster, så det är inte fråga om mina egna mönster. Om du vill veta mera om något visst plagg så tveka inte att fråga.

 

Olen erittäin huono ostamaan joululahjoja ja näin ollen olen viimeisten vuosien aikana lähes aina antanut neulottuja joululahjoja. Näin kävi myös tänä vuonna ja kuvassa näette kokoelman lahjoista. Ainoastaan isoäidille virkkaamani pipo puuttuu, koska se valmistui niin viime tingassa, että en ehtinyt ottamaan siitä kuvaa. Pusero ja kypärämyssy olivat kummipojalleni, kauluri meni isälle, sukat äidille ja pipot veljelleni ja hänen vaimolleen. Kaikki neuleet ovat neulottu ohjeiden perusteella, eli eivät ole omaa käsialaani. Jos haluat lisätietoa jostain neuleesta, niin kysy rohkeasti!

I'm still here

Hej alla kära läsare. Jag har inte försvunnit, men jag har haft väldigt svårt att hitta tid till bloggandet. Mitt nya jobb tar all min energi och efter jobbet har jag ingen lust längre att öppna datorn. Jag har lite funderat på att ska jag fortsätta blogga eller inte, men jag har kommit på att jag inte ännu vill ge upp. Jag ska försöka skärpa mig och försöka blogga åtmonstone en gång per månad. Jag har ju trots allt nog handarbetat en hel del och har massor att visa er.

 

Heippa kakille! En ole kokonaan kadonnut vaikka olenkin viime kuukausina elänyt hiljaiseloa. Uusi työ on vienyt veronsa ja töiden jälkeen on ollut vaikeaa avata konetta enää kotona. Olen kuitenkin pohtinut tätä bloggaamista ja olen tullut siihen lopputulokseen etten vielä ole valmis luopumaan blogistani ja tavoitteeni on tästä edespäin blogata ainakin kerran kuussa. Käsitöistä minulla kuitenkaan ei ole pulaa, koska syksyn mittaan on valmistunut vaikka mitä.

 

Kanske första fotot redan får er att gissa vad jag pysslat med under senaste tiden. Jo kaffepåsar. Min mamma har samlat åt mig en massa kaffepåsar och hon har länge önskat sig en kass av kaffepåsar. Till den här kassen beövdes det 70 st kaffepåsar och det gällde först att putsa dem alla och sedan skära dem i tu.

Ensimmäinen valokuva paljastaa varmaankin jo tämän blogikirjoituksen pääasiallisen aiheen. Kyllä vain kahvipussit. Äitini on minulle kerännyt jo useamman vuoden ajan kahvipusseja, jotta tekisin hänelle jonain päivänä kahvipussikassin. Aloitin siis vihdoin kassin teon, eli puhdistin 70 kahvipussia ja leikkasin ne kahtia.

Sen var det dags att sy fyra halvor efter varandra och sedan vika dem till långa remsor och sy ännu remsorna fast.

Tämän jälkeen ompelin neljä puolikasta peräkanaa ja taitoin pitkästä palasta pitkät suikaleet ja ompelin nekin vielä suoralla ompeleella.

Sen var det äntligen dags att börja fläta själva kassen. Jag försökte planera så att färgerna skulle komma fram nätt.

Tämän jälkeen pääsin vihdoin punomaan kassia. Yritin hiukan miettiä miten värit sijottuvat valmiiseen koriin.

När kassen äntligen var färdig trädde jag ännu in handtag.

Kun olin saanut punottua kassin valmiiksi, punoin vielä kassille hihnasta kantokahvat.

Och här får ni en bild av vilken storlek den färdiga kassen ungefär har.

Ja tästä viimeisestä kuvasta saatte kuvan siitä, minkä kokoinen valmis kassi suunnilleen on.

 

Dahlia

Detta charmiga mönster hittade jag i Interweave Knits tidningen för ett par år sedan och jag har länge velat sticka koftan. Jag valde ett prisvärt garn från Drops, nämligen Baby Alpaca Silk. Jag stickade en provlapp och efter tvätten stämde masktätheten överens med mönstret och jag litade på att mina sex nystan skulle räcka till den passliga storleken.

 

Koftan börjas från ryggens spetspanel och sedan stickar man sidopanelerna och till sist ärmarna. Mönstret var klart och tydligt och jag följde det till punkt och pricka. När jag kommit till ärmarna började jag ana onåd, men eftersom jag var ute och firade min semester hade jag inte min våg med mig och jag bestämde mig för att chansa och sticka vidare. Det hela slutade med att i mitten av andra ärmen tog garnet slut. Jag provade koftan på mig och funderade på alternativen, dvs. antingen att sprätta lite av andra ärmen och stickar ärmarna kortare än i mönstret eller beställa ett nystan till. Jag var så förtjust i den färdiga ärmen så jag bestämde mig för att beställa ett nystan till. Koftan är ett perfekt plagg att dra på sig då man känner sig lite frusen.

Tämän ihanan neuleen löysin pari vuotta sitten Interweave Knits lehdestä ja olen siitä asti sunnitellut sen neulomista. Langan valitsin viime kesänä ja päädyin hinta-laatu suhteeltaan loistavaan Dropsin Baby alpakka silkiin. Neuloin kiltisti mallitilkun ja tiheys täsmäsi täydellisesti ohjeeseen, joten luotin siihen että hankkimani kuusi kerää riittäisivät haluamaani kokoon.

Neule aloitetaan selän pitsiosiosta ja sitten jatketaan sivuläppien kanssa ja viimeiseksi neulotaan hihat. Seurasin ohjetta orjallisesti ja ensimmäisen hihan kohdalla aloin epäilemään langan riittävyyttä. Olin kuitenkin reissussa ja minulla ei ollut luottovaakaani mukana, joten otin riskin ja jatkoin neulomista. Kuten varmasti arvaattekin niin lanka loppui toisen hihan puolessa välissä. Kokeilin neuletta ja pidin ohjeen mukaisesta hihapituudesta, joten päädyin tilaamaan yhden kerän lisää sen sijaan, että olisin purkanut hiukan ensimmäistä hihaa ja lyhentänyt hihoja.

Projektinfo:
Mönster: Dahlia Cardigan by Heather Zoppetti, Interweave Knits fall 2011
Garn: Drops Baby Alpaca silk, 320 gram
Stickor: 3,75 mm
Materialkostnader: lite över 30 euro

Tack - Kiitos!

Söta Uutar gav mig ett erkännande och jag är väldigt tagen och tacksam för det. Suloinen Uutar antoi minulle tällaisen tunnustuksen ja olen siitä hyvin otettu ja kiitollinen! Käykäähän kurkkaamassa hänen kaunista blogiaan.

 

Tunnustukseen liittyy tällaiset ohjeet:
Kirjoita postaukseen kiitos jollekin blogille tai bloggaajalle. Vaihtoehtoisesti voit kehua blogia, johon palaat kerta toisen jälkeen tai hehkuttaa meille muille blogia, joka on inspiroinut sinua.
Suosittele. Mukaan saa laittaa pienet perustelut tai tarinan. Näin sinä ja minä saatamme myös löytää lukulistallemme jotain uutta ja ihanaa. Haastetta saa jakaa eteenpäin omassa blogissa ja haastekuvan saa napata halutessaan mukaan.
Laitetaan hyvä kiertämään.

Jag vill ju förstås dela med mig av denna glädje och jag har valt följande bloggar som får erkännandet. Haluan tottakai jakaa tätä iloa myös muille ja olen päättänyt antaa tunnustuksen seuraaville blogeille:

Neuleaddiktio - aina kauniita ja inspiroivia kuvia kauniista neuleista
Villaviidakko - upeita neuleita ja neuleohjeita
Onnen ihania silmukoita - kivoja ompeluksia ja neuleita
Berenice's hair - ihania neuleita

Tällä kertaa tunnustukset menivät lähinnä neuleblogeille, ehkä ensi kerralla sitten joillekin muille. Kiitos kaikille ispiroiville blogeille! Ilman teidän blogeja maailma olisi paljon tylsempi paikka.

M - Magrathea

Förra sommaren köpte jag på Åland ett par härvor handfärgade garnhärvor och nu var det äntligen dags att sticka något av ett av fynden. När jag såg bilder av Magrathea sjalen visste jag direkt att jag vill använda just den här härvan till det här projektet. Det var bara att nysta garnet och börja. Mönstret måste man betala en lite slant för, men det är det absolut värt. Mönstret är välskrivet och det finns flera storlekar att välja mellan och instruktioner för hur du kan ändra på storleken. Jag gillar att sticka nystanen till sista metern, så att det inte blir restgarn kvar och det lyckades jag väl med att välja den näst minsta storleken.

Tämän käsinvärjätyn vyyhdin ihanaa merinovillaa löysin viime kesänä Avenanmaalta ja olen odottanut sitä täydellistä projektia tätä lankaa varten. Nähtyäni Magrathea huivin tiesin, että tämä huivi on neulottava juuri tästä langasta. Ohje on maksullinen, mutta ehdottamasti rahan arvoinen. Ohje oli selkeä ja helppo seurata ja siinä oli selkeät ohjeet huivin suurentamiseen haluttuun kokoon ja vinkki langan riittävyydestä. Pidän siitä, että langan saa neulottua viimeiseen metriin ja onnistuin lähes siinä valitsemalla toiseksi pienimmän koon. Jäljelle jäi vain 4 grammaa vadelman punaista ihanuutta.

Projektinfo:
Mönster: Magrathea by Martina Behm, ravelry.
Garn: Svalans handfärgade garn, 100 % merinoull, 400 m/100 gr
Stickor: 3 mm
Annat: mönstret kostade 3,60 euro och garnet 14,50 euro

Saltkråkan

Varma sockor med vackra flätor är något av det bästa jag vet. Detta nätta mönster är dessutom gratis på Ullaneules sidor på finska och på ravelry på engelska. Sockskaften blir väldigt långa om man stickar dem precis så som mönstret säger och därför valde jag att sticka dem lite kortare då jag har ganska tjocka vader och jag ändå vill ha bekväma sockor. Annars följde jag mönstret till punkt och pricka och jag älskar mina nya skäri-inspirerade sockor.

 

Rakastan lämpimiä palmikkosukkia ja tämä ohje vei mennessään. Parasta tässä kuitenkin on se tosiasia, että ohje on täysin ilmainen ja se löytyy suomenkielisenä Ullaneuleesta ja englanninkielisenä ravelrystä. Neuloin muuten täysin ohjeen mukaisesti, mutta lyhensin hiukan varsia, koska pelkäsin, että sukat eivät muuten mahdu paksuihin pohkeihiini. Olen erittäin tyytyväinen uusiin saaristolaissukkiini.

Projektinfo:
Mönster: Saltkråkan by Elina Norros, Ullaneule, ravelry
Garn: Novita 7 veljestä, åtgång 107 gram, storlek 37
Stickor: 3,5 mm